Siesta! 2011 The End
Så har man äntligen landat i sitt kära kungarike efter 4 hektiska dagar i norra skåne. Det började med det obligatioriska tältuppsättandet, vi sprätte runt i våra vita skjortor och svarta slipsar (dress code) och fick till slut upp ett monster som liknade en hangar för JAS Gripen.
Torsdagen som var den första "musikdagen" bjöd upp till stora leenden genom en makalös spelning av Brighton pågarna i The Kooks. Innan den kanon akten så såg vi ett avskalat och lätt Ladytron där en överhängande bas drog ner sången i ett krondike. Som avslutning på första dagen slog vi våra lurviga i trädtopparna till ett hysterisk Den Svenska Björnstammen, Otrolig inlevelse och en partykick i skötet som hette duga!
Fredagen var redan innan en hektisk dag med tätaste lineupen. Vi började med att ligga avslagna i lunden och lyssna på This Is Head men som Oskar sa "Det är lite för lite sång för att bli intressant". Sen blev man danssugen när Slagsmålsklubben underhöll på stora scenen. De vet verkligen hur man tar en publik och har en känsla för vilka låtar som funkar, bäst under spelningen var euforin som Sponsered By Destiny gav. Me And My Army med synthgurun Kleerup som fronter gör en fin inramning och leverera med det relativt smala matreal som de fått ihop ioch med sin debutplatta. Klockan hade slagig 2000 och The Sounds entrar. Att de är omtyckta är väl inte så konstigt ioch med att de kommer från Helsingborg. De gör ingen besviken men inte heller någon överaskad. De nya låtarna känns inte så tunga som deras tidigare dunderhits. Innan Håkan Hellström skulle avrunda dag 3 så såg jag Rebecca & Fiona och Adrian Lux showa rejält med bas och melodi som får det att spira av glädje i mig. Och Håkan levererade som vanligt han känns på något konstigt sätt alltid aktuell och man blir konstigt nog alltid överaskad på ett eller annat sätt.
Lördag och ett helslitet gäng män som gått all-in varje dag sov bort ett axplock timmar i en vindhärdad park. Men shapade upp mig till dj spelningen med Dada Life och slängde lite rundpingis till sköna beat. Så var det dags för festivalens stora dragplåster Wolfmother att spänna musklerna, de var riktigt bra med ett undantag för en rythmlös trummis! höjdpunken var den tunga Joker And Thief. Jag gjorde mitt sista konsert besök för denna festival på italienarna Crookers som fick en hyperpublik att dansa som satan.
Avrundingsvis skulle jag nog inte värdera denna festival särskilt högt i jämförelse med P&L 2009 eller WOW 2010 men helt klart godkänt och vi hade jävligt kulunder tiden. /Kim poängen finns där under ytan
Kommentarer
Trackback